Apa en apa, apa liten apa

Är det bättre storlek på texten nu Malin? :)

Fick byta tillbaka till tråkiga times...men vad gör man inte! Haha

Vad vi har börjat sjunga här hemma helt plötsligt, allt med samma melodi och bara byta ut orden. Det var Patrik som började med nå "rulla en bulla, rulla liten bulla" och sen sjunger vi så om allt. Apa en apa, apa liten apa - Busa en Theo, busa liten Theo. Haha shit vad töntig man blir emellanåt. Men det får man vara! Vi leker kurragömma och bygger kojor redan, han älskar det! Theo är busbugge nr 1. Jag gömmer mig och han gapskrattar och tjuter när han hittar mig :)

Idag var vi i Uppsala hos Erika och Pauline, mycket trevligt. Bara synd att det tar tid att åka fram och tillbaka.

Vilken fattig pissmånad vi får ha den här månaden. Allting ska ju alltid komma på en gång. Tur att Patrik har jobb för jag går back! Mamma tjatar att vi ska åka upp till Luleå nästa vecka, och det är klart jag vill. Men det kostar ju, och jag går ju inte ens jämnt ut den här månaden. Isåfall får hon betala om hon vill träffa oss :) Och det gör hon nog för hon brukar bli desperat efter att få träffa sitt barnbarn.

Igår var jag och träffade en KBT-terapeut här i Sthlm. Kändes bra och hon tycker att jag har kommit så lång bit på vägen själv. Nu finns det liksom inte så mycket mer man kan lära sig utan mer träna träna träna och stärka sig själv hela tiden. Hon tyckte att jag ska börja med Mindfulness igen och det vill jag göra. Får ta mig tid och råd att köpa nya cd-skivor men de är ju rätt så dyra. Sen finns det ju hur mycket som helst man kan läsa och det har hjälp mig ganska mycket. Ibland känner man sig helt ensam i det här men panikångest är jättevanligt idag. Men fruktansvärt jobbigt för den som har det för när det kommer känner man sig helt instängd i sig själv. Du får en så stark känsla av att vilja fly, men vart ska du fly? Det finns ingenstans du kan gömma dig för det är i dig själv det händer. Man tror att man ska dö, bli galen eller rentav gå sönder inifrån. Och man får lära sig att man ska möta ångesten, välkomna den och bara låta den vara. Det är ett obehag men det är inte för evigt. Inget värre än så kommer hända. Men även om jag vet det nu så är det tufft. Det är svårt att försöka vara rationell och tänka klart och neutralt när oron och ångesten sköljer över en. Men jag blir bättre på det hela tiden. Då och då tappar man orken och får katastroftankar om att det aldrig kommer bli bra. Men det vet jag att det blir, speciellt när jag snart får börja jobba och får tankarna på annat håll än runt mig och Theo hela tiden. Jag vill ju bara må bra! Och även om jag njuter av livet så mycket jag kan och mestadels mår bra så ligger det där och stör mig. Jag vill bli kvitt det, och det ska jag bli.

Ibland kan jag känna att jag skulle vilja ha ett till barn. Men oftast inte. Allt det jobbiga ligger för nära och jag är verkligen livrädd för att få förlossningsdepression igen då jag vet att om jag en gång haft det så har jag mycket större risk än andra att få det om jag skaffar fler barn. På ett annat sätt så vet jag att jag kommer vara bättre förberedd om det blir samma sak igen och kommer ta mer hjälp från omgivningen och söka psykologhjälp på en gång. Förhoppningsvis är detta min livskris som jag nu är på god väg att komma ur, och man har ju hört om så många som går igenom något svårt, t ex blir utbrända, deprimerade, får ätstörningar eller andra sjukdomar. Jag kunde aldrig föreställa mig vad det var innan jag själv var där. Depression har man ju hört så mycket att ordet är så slitet och uttjatat, man reagerar ju knappt längre. Nä fy bubblan! Men fler barn får vänta läääänge på sig, jag ska ha ett jobb och stärka mig själv ordentligt. Och jag vill ha en trygghet i att kunna gå tillbaka och jobba så tidigt som möjligt, ifall jag känner att jag inte vill vara mammaledig.

Nä nog om detta. Kom bara på tanken eftersom typ alla i föräldragruppen jag är med i planerar nästa för fulla muggar, och är de inte redan gravida så planerar de att bli det i sommar. Ursäkta mig men jag kräks! Nu har Patrik gjort plättar till oss...så blir det en kopp grönt te och mys.