Sjukt barn!

Varit hemma hela veckan med snor-Theo och i morse verkade han ganska pigg och glad så jag tänkte att vi chansar och låter han gå till dagis. 2 timmar blev det - sen plattfall. Han hade varit otröstlig och så trött att han somnade i frökens famn. Hämtade honom och nu har han snart sovit 3 timmar. Lilla buggen! Funderar om vi ska ta oss en sväng till vårdcentralen i eftermiddag när de har kvällsjourmottagning från kl 17, kolla så att det inte är nån öroninflammation eller nåt lurt i halsen. Man känner sig som en skräpmorsa när man lämnat ett opiggt barn på dagis och sen får hämta det efter så kort tid.

Imorgon kväll är vi bjudna på kräftskiva och kombinerad 25 års-fest och vi har fixat så att Theo sover hos farmor. Börjar se den där festen sväva iväg nånstans och ersättas av en pisskväll i tv-soffan. Fy fan! Och fy fan för mig att jag får såna känslor! Men det är ju inte ofta man gör något sådant nu för tiden och kommer iväg båda två, så ja, jag blir besviken isåfall. Självklart kommer Theos hälsa först....men ändååååååå. Får man lov att tycka synd om sig själv när ens barn är sjukt? Det gör iallafall jag :P

Hur som helst så ska jag till frissan imorgon och det ser jag fram emot. Kommer ut ganska mycket fattigare men långt mycket snyggare, så det får man stå ut med.